I lägenheten där vi huserade under 5 år var hallen inte något man ville kännas vid, den existerade knappt! Man klev in i hallen, hängde av sig ytterkläderna,tog ett steg eller möjligtvis två, och vips så var man inne i ett rum. Känslan av detta fick jag tillbaka idag när jag och familjen besökte min barndomskamrat. Kompisen bor i en jättefin bostadsrätt tillsammans med sina 4 barn, sambo och ett bonusbarn men som i de flesta lägenheter är hallen minimal.
Hursomhelst så mindes jag känslan att kliva innanför dörren och se oredan som fanns innanför den. Värst var det vintertid med alla stövlar, overaller och mössor. För att inte tala om den våta sörja och av snö som smält som låg som ett täcke över hallmattan och golvet...
Vår nya hall kunde bara beskrivas med två ord. Grön. Rymlig. För det var så den såg ut när vi flyttade in. För mig som har minnet av dem gamla ynkliga, trånga hallen i färskt minne kan den nya bekrivas som en dröm... mer eller mindre. Men visst fanns det saker att förbättra! Den våta sörjan innanför dörren var densamma och klädmängden hade inte direkt minskat...
När vi tvingades riva upp golvet pga avloppsproblemen fick vi möjlighet att bättra på hallen. Vi la in ett svart klinkergolv ,med härlig golvvärme under, precis innanför ytterdörren. I resten av hallen lade vi in ekparkett som sedan löpte vidare in i vårt kombinerade kök/vardagsrum. Och de gröna väggarna blev så småningom till en ljusgrå panel och ljuvt rosa rosmönstrade tapeter. Och så platsbyggde vi en hallgarderob.
Nu väntar jag på att vi ska få de sista tapetvåderna på plats och så ska panelen målas ännu en gång. Och så ska vi bygga en snyggare skoförvaring. Den vi har just nu funkar men är inte vidare snygg...
Men det är väl bara en dröm...
Kram Annica
ö
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar