Kraven man har på sig under sommaren är ganska stora. Det är mycket som ska hinnas med. Det är vänner och släktingar som ska besökas. Resor som ska göras. Och så ska man vara så in i skogen nöjd och glad i denna stressiga tillvaro. För mig är mitt hem och att få "jobba" med det avkoppling. Jag älskar att fixa och dona. Göra små stilleben av vackra stenar. Köpa några nya kuddar på rean. Och måla en och en annan vägg eller list.
Tyvärr delar inte min sambo min fixarglädje. Han vill bara resa, resa och resa. Ja, och koppla av med en öl i handen eller kolla in någon travbana runtom i landet. Men att renovera, nä det är inte hans grej.
Idag slog det mig när jag satt lutad över en av mina inredningstidningar att vårt kök ALDRIG kommer bli klart. Ja, inte av den anledningen som man ser i alla dessa inredningstidningar nämligen att man bara kände att köket var klart och då bara måååste man göra om det igen för att ha något att göra. Utan anledningen är att vi inte riktigt har den tiden och orken. Och pengarna ska vi inte tala om. De kommer in på kontot ena dagen och nästa så är de försvunna igen.
Vi påbörjade renoveringen av köket när vi var tvungna att riva upp golven pga avloppsproblem. Vi passade då på att dra om avloppet i köket när vi ändå hade alla golv uppe. Detta ledde i sin tur till att hela köket gjordes om.
Jag är nöjd med resultatet. Jag gillar färgerna och ytorna. Men samtidigt retar det gallfeber på mig att vi aldrig får upp de där listerna och dörrfoderna. För att inte tala om järnbalken som sattes upp när vi rev bärande väggar. Den måste kläs in. Frågan är bara när...?
Fick löfte av sambon senast igår att vi iallafall skulle få upp foder runt fönstret på bilden här ovan under morgondagen (läs idag). Otur för mig/tur för honom blev det vackert väder idag. Han kunde därför legitimt skylla på detta när det så här i slutet av dagen gapar tomt runt fönstret...
Sköt om er!
Kram Annica
ö
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar