lördag 1 augusti 2009

Augusti

Tänk att vi redan är inne i Augusti månad...
Min semester har tickat iväg ganska fort känns det som och redan nästa vecka börjar jag jobba.
Det är alltid lite kluvet det där med att börja jobba igen efter ledigheten.
Samtidigt som jag tycker det är skönt att få gå hemma och skrota samt njuta av sovmorgnar så drar det att få börja jobba igen efter ledigheten.
För jag har ju ett så otroligt roligt jobb!
I år är det lite extra spännande.
För jag har efter 9 år sagt upp mig från min fasta tjänst i en kommun där jag trivdes som fisken i vattnet , för att ta en annan tjänst på en friskola...
Ett riktigt äventyr med andra ord!
Nog om det för nu, jag får säkert anledning att återkomma till detta vid senare tillfälle...
Idag hade jag tänkt skriva ett inlägg om det roliga vi pysslat med idag men så fick jag ett sms och hittade en stor påse med kantareller i brevlådan och
vips
så ville jag skriva några rader om det där med vänner...
Jag har alltid kännt mig lyckligt lottad som har vänner.
Riktigt goda sådana
sådana som ställer upp i vått och torrt
och som finns där när allt brakar ihop
som stöttar och tröstar.
Och jag har verkligen sådana vänner.
Det vet jag!
De har hängt med ganska många år de här vännerna...
och vi har många minnen tillsammans från den krokiga väg vi gått.

Men så började jag blogga och ganska snart så korsades min väg av en person som jag bara tyckte så mycket om från första början.
Det känns som vi har känt varandra alltid liksom...
Och känslan verkar vara ömsesidig...

Denna underbara person har funnits vid min sida genom mina motgångar och stöttat och tröstat.
Vi pratas vid någon gång ibland och messar sporadiskt.
Mer behövs liksom inte...
Det är riktigt unik och sann vänskap!
Och jag är sååååå glad över att hon skrev den där första kommentaren till mig!
Hur snöade jag då in på detta iochmed sms:et och kantarellerna?
Jo min underbara vän skickade mig ett meddelande om att jag skulle kolla brevlådan när jag kom hem.
Och där låg en hel påse kantareller...
Tack Annette!
Du är helt enkelt underbar!

Jag kan ju inte utelämna dagens göromål helt och hållet så jag måste såklart nämna att vi haft en härlig dag tillsammans med släkten.
God mat, spel och trevligt sällskap:)
Och den godaste tårta jag någonsin ätit till efterrätt....
Imorgon får vi middagsgäster från Kanada så vi får se om jag hinner titta in här...
Kram Annica

2 kommentarer:

annette sa...

Så underbar är jag inte,jag har mina sidor jag oxå, men jag är oxå glad över mina första rader på Din blogg för det kändes så rätt från början, och det känns ju faktiskt som om vi kännt varandra alltid.
Vänskap för mej är inte att man alltid måste träffas, utan det är mera att man vet att vi finns för varandra och bara tar vid där vi är just nu.
Jag är alltid lycklig som ett barn när jag hittar dom första kantarellerna, att få dela den lyckan med någon som uppskattar sådana små händelser som en påse kantareller i brevlådan, ja då blir det dubbel lycka för mej.

Ha nu en bra dag, hoppas Du hinner varva ner lite innan släktingarna kommer på middag!

KRAMAR!

annette

annette sa...

Fast jag tycker ju det är jättetrevligt när vi träffas IRL óxå förstås;)
Hoppas Du har en trevlig dag med gästerna!
Kramar!

annette